Dessutom deltar njurarna i flera andra viktiga funktioner, däribland att

• bilda hormoner
• vara med och reglera blodtrycket
• stimulera röda blodkroppar att bildas
• tillverka glukos
• aktivera vitamin D

Artärerna som leder blod till njurarna kommer från bukpulsådern eller bukaorta. Venerna från njurarna tömmer blodet i nedre hålvenen.

Eftersom njurarna arbetar hela tiden behöver de ständigt syre och näringsämnen. Så mycket som en fjärdedel av den blodvolym som hjärtat pumpar ut varje minut går till njurarna. Det innebär att cirka
1 500 liter blod passerar genom njurarna varje dygn.

Njurarnas uppbyggnad

Om man tittar på ett tvärsnitt genom en njure ser man att den har olika färgskiftningar och mönster. Man brukar skilja mellan den yttre, ljusare barken och den inre, mörkare märgen. I märgen finns 10-15 njurpyramider. Pyramidernas spetsar kallas papiller och har kontakt med njurbäckenet, urinledarens första utvidgade del.

Nefronet renar blodet
Den lilla del i njuren som renar blodet och bildar urin kallas nefron. Nefronet består av

• en njurkropp, som är ett litet kärlnystan inneslutet i en dubbelväggig säck
  
  
• en njurkanal som är ett rörsystem omgivet av små blodkärl, så kallade kapillärer. Rörsystemet töms så småningom i njurbäckenet.

Det finns ungefär en miljon nefron i varje njure. Njurkropparna ligger i barken, medan njurkanalerna finns i både barken och märgen.

En liten del av nefronet är med och reglerar blodflödet genom njuren. Den bildar också hormonet renin, som är med och påverkar blodtrycket. Dessutom bildar den hormonet erytropoietin, som behövs vid bildningen av röda blodkroppar.

Urinen bildas i flera steg

Urin består till största delen av vatten med upplösta salter och restprodukter från ämnesomsättningen. Även främmande ämnen som filtrerats bort för att inte skada kroppen finns i urinen. Ämnen som egentligen inte är vattenlösliga kan göras om i levern så att de blir vattenlösliga.

Produktionen av urin sker i flera steg. När blodet passerar genom kärlnystanet i nefronet filtreras det. Vätskan som då avskiljs från blodet samlas i den omgivande säcken. Säcken har direkt kontakt med rörsystemet, och vätskan fortsätter därför genom de slingrande gångarna. Till en början har vätskan en sammansättning som liknar blodplasma, det vill säga blod utan blodkroppar. Denna urin kallas primärurin. Det bildas ungefär 180 liter primärurin varje dygn.

På vägen genom rörsystemet förändras primärurinens sammansättning. Vatten och en del ämnen som kroppen behöver, däribland näringsämnen, sugs tillbaka till kapillärerna som omger rörsystemet. Vissa andra ämnen som kroppen vill bli av med tillförs från kapillärerna. Tack vare detta regleras både kroppens vätske- och saltbalans och surhetsgrad. Hormoner från binjurebarken och hormon från hypofysen påverkar den slutliga urinens sammansättning.

Det mesta är vatten
Rörsystemets sista del kallas samlingsrör. Samlingsrören från varje nefron mynnar på njurpapillerna. Den slutliga urinen samlas upp i njurbäckenet. Hos de flesta människor bildas 1,5–2 liter färdig urin per dygn. Urin hos en frisk människa innehåller nästan inget socker eller protein.

Blodtrycket måste vara tillräckligt högt för att produktionen av urin ska fungera bra. Njurarna kan själva påverka blodtrycket genom att utsöndra hormoner om blodtrycket är för lågt.