bushbush -

Sjukhusvistelse

I tisdags före veckan stelopererades jag på ett "specieálist sjukhus för sådanna operationer"och kom hem igår..

Mitt operation heter Fision ope. I mitt fall så har kirurgen klipt bort ett ben bit och satt på et annat ställe för att förstyrka det andra stället när när satt ihop två ben med skruvur. Han gjorde så att han satt ihop två ben på verje sida två spikar innåt och som i följande bild på utsidan

Likadanna skruvur sitter på insidan

Jag kom hem igår efter en jobbi uppvistelse på sjukhuset. jag trodde ALDRIG att man skulle isär behandlas som individ.

Jag låg på Intensiven hela tisdag dag och natt och jag måste säga att där jobbar underbara personal som verkligen jobbar med hjärta o hjärna.

I onsdags flyttades jag till en vård avdelning. Jag låg där som i ett öde och efter lång vänte tid som kom en (En Sjukskäterska) så kallas för SSK in och det första hon gjorde var att springa och öppna båda fönster och sa: oj oj oj va varmt det är här.

Hon lät rumrummet vara öppen utan en enda tanke på att jag låg med blött sår som gick igenom.

Efter fyra dagar på sjukhuset har jag tjatat mycket om att jag ville duscha för jag var mycket svettig. Jag gick in och duschade alldeles själv och det gick bra, lite yr blev jag i slutet men det gick utmärkt.

Jag låg med en blött hand duk i sängen, med öppet fönster och blött sår, utan filt eller täcke på mig och väntade i över 1,5 timme på SSK för förbandsbyte. Jag ringde på larmet flera ggr. och varje gång fick jag samma svar: SSK var på väg till mig...

Direkt efter det här fick jag hög feber och istället för att krya på mig så blev jag risig istället.

Jag ville ha min frukost i sängen för jag frös mycket så kommer en SSK med två smörgåsar packade på varandra och låg på en servett. Om Ni viste hur jag kände när jag såg min frukost? Ledsen, besviken och helt nere.

Sjukgymnasten var en historia för sig själv. Hon kom in 5 minuter strax före kl. 09.00 på en förmiddag o sa att hon skulle bara läsa om mig och komma in tillbaka om 5 minuter. Jag lovar om jag inte har ringt flera ggr på eftermiddag skulle hon inte komma in vid kl. 14.00.

Alltså jag såg hur sjukgymnaterna gick bredvid patienterna och lärde dem men ingen brydde sig om mig så trodde jag att jag inte levde i Sverige.

Det fanns flera Undersköterskor som jobbade dag, kväll och natt samt SSK som var underbara och jobbade med hjärta och hjärna och passade verkligen på plats som rätt personer

Här kommer några bilder på det jag har skrivit om....